Your questions

Allmän information om projektet

  • Baltic Pipe Project är ett strategiskt infrastrukturprojekt med målet att skapa en ny förbindelse för gasleveranser på den europeiska marknaden. Baltic Pipe Project innebär att man kommer att kunna transportera gas från Norge till Danmark och Polen samt till kunder i grannländerna. Samtidigt kommer projektet att kunna leverera gas från Polen till de danska och svenska marknaderna. Projektet har erkänts av EU-kommissionen som ett projekt av gemensamt intresse.

  • Förstudien har visat att Baltic Pipe Project kan medföra betydande socioekonomiska vinster för Polen, Danmark och andra länder i regionen. Projektet är helt i linje med EU:s energipolitik, som syftar till en säker, prisvärd och hållbar energiförsörjning i Europa, vilket ska uppnås genom ökad integration av marknaden, diversifiering av försörjningskällor och hög konkurrenskraft.

  • Projektet utvecklas i samarbete mellan det danska stamnätsföretaget för el och gas Energinet samt det polska transmissionsnätsföretaget för gas GAZ-SYSTEM S.A. Stats- och premiärministrarna i Danmark och Polen har under 2017 undertecknat ett samförståndsavtal gällande samarbetet i Baltic Pipe Project.

  • Det slutliga investeringsbeslutet kommer att tas av GAZ-SYSTEM och Energinet under 2018. Om det gemensamma beslutet är positivt och alla miljö- och byggtillstånd beviljas, beräknas gasledningen kunna tas i drift i oktober 2022.

  • Naturgas är en effektiv energikälla och anses vara den renaste av de konventionella värmekällorna. I förhållande till tyngre fossila energikällor, som kol och olja, producerar naturgasen lägre nivåer av koldioxid. Enligt studier förväntas efterfrågan på naturgas i Central- och Östeuropa öka år för år. Investering i Baltic Pipe Project kommer att göra gaspriserna mer konkurrenskraftiga på den europeiska marknaden, och bidra till lägre kostnader för en utfasning av fossila bränslen. Därför anses naturgas vara en miljövänlig konventionell energikälla som är helt förenlig med EU:s energi- och klimatmål.

    En infrastruktur för naturgas har dessutom stora möjligheter att kunna transportera biogas i framtiden.

  • Baltic Pipe kommer innebära att man kan transportera 10 miljarder m3 gas per år från Norge till Danmark och Polen, och 3 miljarder m3 gas från Polen till Danmark. Som jämförelse uppgick gasförbrukningen till 2,5 miljarder m3 i Danmark och till 16 miljarder m3 i Polen under 2016.

  • Vid Open Season-förfarandet, som genomfördes 2017, uppmanades samtliga marknadsaktörer att boka kapacitet i den nya potentiella gasledningen från Norge till Danmark och Polen. I denna process bekräftade operatörerna sitt intresse genom att lämna in bindande anbud om att utnyttja gasledningens kapacitet under en period av 15 år. Open Season-förfarandet genomfördes i en anda som präglades av transparens och rättvisa och i enlighet med gällande lagar och regler inom EU.

Group of people looking at a map

Anläggningsprocessen

  • Ledningen grävs ned till ett djup av ca 1,2 m på land och anläggningsplatsen återställs efter arbetet. Båda initiativtagarna till projektet kommer att ägna mycket tid och kraft åt att återställa miljön till ursprungsskicket. Kompressorstationerna är den viktigaste infrastrukturen ovan mark, och det planeras fyra sådana anläggningar inom Baltic Pipe Project: en i Danmark och tre i Polen. Lokalsamhällen i närområdet rådfrågas alltid innan byggverksamheten inleds. Alla lämpliga åtgärder kommer att vidtas för att minska och förebygga eventuella negativa effekter för lokala samhällen.

  • Gasledningarna till havs kommer antingen att läggas på havsbotten eller grävas ned, beroende på lokala förhållanden. En 200-meters säkerhetszon runt infrastrukturen kommer att garantera säkerheten för människor till havs och förhindra skador av ankare och fiskeutrustning på gasledningen. Lämpliga åtgärder kommer att vidtas för att minska och förebygga eventuella negativa effekter för lokala samhällen.

  • Projektets parter kommer att göra sitt yttersta för att förebygga och minska nackdelarna för lokalsamhällen under byggnadsfasen, men vissa störningar i form av buller, damm, trafikomläggningar och så vidare kan förväntas. Under anläggningsfasen kan det beslutas om begränsad tillgång till de områden där gasledningar och lokal infrastruktur (t.ex. mottagningsläggningar) planeras.

  • De möjliga effekterna på miljön kommer att undersökas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Miljökonsekvensbeskrivningen identifierar och beskriver de nuvarande miljöförhållandena och projektets möjliga inverkan på fysikalisk-kemiska-, biologiska- och socioekonomiska förhållanden i projektområdet. Allmänheten kan bidra med förslag och kommentarer till avgränsningar av miljökonsekvensbeskrivningen. Miljöstudier kommer att genomföras både på land och till havs, och publika remissrundor kommer att hållas i de berörda länderna.

  • Transparens och allmänhetens engagemang är avgörande när man arbetar fram bästa möjliga projektscenario, både ur ett miljömässigt och ett socialt perspektiv. Som en del av miljökonsekvensbeskrivningen kommer publika remissrundor att hållas i de berörda länderna.

  • Arbetstrycket i offshoregasledningar uppskattas till 6,7 – 12 MPa.

    Arbetstrycket i onshoregasledningar uppskattas till 5 – 15 MPa.

  • Man överväger fyra landföringsmetoder: öppen schakt, horisontell borrning, mikrotunnling samt Direct Pipe. Den optimala metoden väljs baserat på miljö- samt tekniska analyser.

    Landföringen av offshorerörledningar blir osynlig och strand- samt dynområdet återställs när byggandet är klart. 

  • Ja. Vid alla hinder som gör det omöjligt att lägga ledning i schakt, så som flod, väg, järnväg osv., kommer schaktfria metoder användas (t.ex. mikrotunnling, horisontell borrning).

Ersättningar

  • Lagstiftningen i Danmark och Polen skiljer sig åt, och därför kommer ersättningarna att beviljas enligt olika modeller. Information om nationell lagstiftning och ersättningsmodeller finns på Energinets och GAZ-SYSTEMs webbplatser.

Säkerhet

  • Naturgas måste precis som alla andra energikällor hanteras med försiktighet. Projektets båda initiativtagare, GAZ-SYSTEM och Energinet, håller sig uppdaterade om tekniska innovationer och säkerhetsmetoder för att säkerställa högsta möjliga kvalitet och säkerhet för konsumenterna och miljön. Initiativtagarna kommer dessutom att vidta följande åtgärder för att säkerställa säkerheten: minska mängden avfall, övervaka föroreningar av luft, vatten och mark, uppfylla gällande lagstiftning och miljöskyddsnormer, ansvara för akustiskt skydd av mark och byggnader, öka miljömedvetenheten hos anställda, sprida information, tillhandahålla utbildningar med mera. Dessutom kommer gasinfrastrukturen att underhållas och övervakas kontinuerligt för att förhindra farliga incidenter.

Övriga frågor